tag:blogger.com,1999:blog-6309160905849794010.post1291992912776549478..comments2015-11-03T08:32:07.067-08:00Comments on Fredrik Schulte: Därför ändrar vi den finanspolitiska inriktning! Anonymoushttp://www.blogger.com/profile/13054190305754050346noreply@blogger.comBlogger3125tag:blogger.com,1999:blog-6309160905849794010.post-31339009862770150492014-04-06T07:29:56.254-07:002014-04-06T07:29:56.254-07:00Den förändringspolitiska ändringen förklaras lätta...Den förändringspolitiska ändringen förklaras lättast med Reinfeldts uttalande: vill så gärna ha makten att det gör ont.<br />Nymoderaterna har satt i system att regera med lögner och förtiganden.<br />Ingenstans syns det tdligare än i försvarsfrågorna, men även den famösa "dubbelstöts"-retoriken talar sitt tydliga språk om nymoderaternas strävan från att separera debatten från faktiska förhållanden.Viktoria Leopoldhttps://www.blogger.com/profile/14357274362439384159noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6309160905849794010.post-78541139587817313952014-03-19T08:17:27.269-07:002014-03-19T08:17:27.269-07:00Jag tycker att du gör ungefär samma misstag när du...Jag tycker att du gör ungefär samma misstag när du diskuterar skattehöjningar och utgiftsminskningar i högkonjunkturer. Om man byggt upp tidigare skulder måste dessa betas av, givetvis. Men med permanenta skattehöjningar? Varför? Varför inte bara höja skatten, och sedan låta den falla tillbaka till den tidigare nivån när statsskulden når en rimlig nivå? Att drivas av någon ideologisk "överskott-ism" ser jag ingen som helst anledning till. Är statsfinanserna starka och staten har pengar över ska pengarna gå tillbaka till medborgarna. Det är trots allt deras pengar från första början. Det är ur detta perspektiv man bör se debatten kring att ersätta överskottsmålet (som tjänat oss väl) med ett statsskuldsmål. Det finns inget självändamål med eviga budgetöverskott.<br /><br />Gällande de EU-förbindelser vi har om statsskulden, att vi måste amortera den om den blir hög, är min lösning på det problemet enkel. Det är en dum överenskommelse. Säg genast upp den. Om det inte går, gör då som alla andra länder i EU, och strunta i den. Du har dock en viktig poäng när du pekar mot att den svenska statsskulden kan öka mycket snabbt. Det är inte det minsta larvigt, och beror på vår stora välfärdsstat. Den skyddar oss genom att agera automatisk stabilisator vid lågkonjunktur, men skapar också en stort budgetunderskott. Detta är dock, som amerikanerna säger, "a feature, not a bug". Just för att vi har så kraftiga automatiska stabilisatorer i vår ekonomi blir det än viktigare att på ett aggresivt sätt amortera statsskulden i goda tider. <br /><br />:: ::<br /><br />:: :: <br /><br />Slutligen kan man tillägga att i princip alla resonemangen om stimulanspolitik som förs ovan är mer eller mindre ointressanta i ett normalt ekonomiskt läge, då all "stimulans"-politik sker genom riksbankens penningpolitiska kanaler. Det är enbart intressant med finanspolitisk stimulans om man är i den så kallade likviditetsfällan (http://en.wikipedia.org/wiki/Liquidity_trap), och styrräntan redan är nere på noll. Detta händer som tur var inte särskilt ofta. I den moderna tiden har det bara inträffat under den stora Depressionen, och i krisen som varat sedan 2008.Arvidhttps://www.blogger.com/profile/09334548407396397401noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6309160905849794010.post-17781512535749316912014-03-19T08:14:54.724-07:002014-03-19T08:14:54.724-07:00Hej!
Bra på att du på ett tydligt sätt lyfter isä...Hej!<br /><br />Bra på att du på ett tydligt sätt lyfter isär konjunkturpolitik (som ju innefattar Riksbankens penningpolitik) från frågan om statens storlek. Ofta kör man fast redan här innan man ens hunnit säga "automatiska stabilisatorer".<br /><br />Men jag skulle inte kalla skattesänkningar och bidragshöjningar för "strukturellt" viktiga reformer. De kan ju förstås vara just strukturellt viktiga, men gör man dem för att parera en konjunkturnedgång är de ju inte strukturella - de är istället konjunkturella, och i allmänhet tillfälliga. Tänk till exempel på regeringens särskilda stöd till kommunerna under förra mandatperioden, som var ett utslag av klassisk keynesianism.<br /><br />Att "tillfälliga" stimulanser lätt blir permanenta är en så kallad zombiemyt: hur många gånger man än dödar den kommer den tillbaka. Faktum är att allt tyder på att tillfälliga stimulanser inte bara är tillfälliga - de avslutas i allmänhet dessutom alldeles för tidigt. Se: http://krugman.blogs.nytimes.com/2013/05/05/naive-fiscal-cynicism/<br /><br />Det finns för övrigt inget vetenskapligt stöd för att tillfälliga skattesänkningar har en svag effekt på konsumtionen. Se till exempel: http://emlab.berkeley.edu/~dromer/papers/RomerandRomerAERJune2010.pdf<br /><br />Ofta bygger den här uppfattningen på att man har misförstått hur Ricardiansk ekvivalens fungerar. Även om det förstås är sant att ökade statliga utgifter ofta leder till starkare stimulanseffekt än sänkta skatter, i alla fall om skattesänkningen är riktad mot de rika som i allmänhet sparar högre andel av sin inkomst än vad fattiga gör.<br /><br />Du skriver att man "I extrema fall om lågkonjunkturen varit extra långvarig kan det innebära utgiftsminskningar och skattehöjningar för att stabilisera offentliga finanser." Detta är enligt min uppfattning helt bort i tok. Att skära ner under lågkonjunkturen kommer tvärtom att fördjupa den ytterligare: "The boom, not the slump, is the right time for austerity" - JMK, 1937. Den enda gången detta kan vara en rimlig väg framåt är om riksbanken har möjlighet att sänka räntan ytterligare för att parera. Om landet ifråga är en liten exportnation som Sverige kan urholkning av valutan vara ett annat möjligt sätt att parera sådan åtstramning, men jag tror att det är säkrast att lämna valutan åt marknaden i alla lägen utom de mest extrema (se Schweiz under de senaste åren). Kronförsvaret visar att svenska politiker lätt kan ställa till det när de ska försöka manipulera valutamarknaderna.Arvidhttps://www.blogger.com/profile/09334548407396397401noreply@blogger.com