750 tusen utrikes födda arbetar och betalar skatt

Statistiken kommer från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Siffran är givetvis inte exakt utan varierar från månad till månad och beroende på vilken åldersindelning man väljer. Den mest "generösa" estimeringen är att 760.400 utrikes födda är sysselsatta (3:e kvartalet 2013, åldersgrupp 15-74). En mer konservativa uppskattning är att 707.400 gör det (helårssiffror för 2012 och åldersgrupp 16-64).

Tino angav av någon outgrundlig anledning 730 tusen. I vilket fall beskriver han detta som "Inte särskilt imponerande" i förhållande till gruppen i sin helhet. Enligt honom innebär detta att endast 48% av utrikes födda arbetar, då gruppen totalt populeras av 1,5 miljoner. Därefter jämför han detta med gruppen inrikes födda, där han påstår att endast 15% inte arbetar. Problemet är att hans siffror är fel. Mycket fel. Alternativt har han  missförstått vad statistiken representerar.

Antalet utrikes födda är precis som han skriver ca 1,5 miljoner, men man kan inte gärna inkludera spädbarn och 100 åringar när man räknar ut sysselsättningsgraden. Speciellt märkligt blir det mot bakgrund av att han inte bedömer inrikes födda på samma sätt. Då det bor lite drygt 9.5 miljoner personer i Sverige är alltså 8 miljoner födda här om 1,5 miljoner inte är det. Antalet inrikes födda som är sysselsatta ligger på lite knappt 4 miljoner, vilket ger en sysselsättningsgrad på 48,7%. Kort och gott: om 48% av utrikes födda inte jobbar, gör 51,3% av inrikes födda inte det heller.

Den verkliga siffran för antalet utrikes födda i arbetsför ålder ligger mellan 1.159,4 och 1.304,2 tusen för 3e kvartalet 2013 beroende på om man väljer åldersspannet 16-64 eller 15-74 år. Helårssiffrorna för 2012 ligger på 1.116,4 respektive 1.258,1 tusen. Detta ger en sysselsättningsgrad på mellan 57,33% till 64,1% beroende på hur man räknar. Motsvarande siffror för inrikes födda är ligger i ett spann mellan 68,7% till 79,9% samt 67,2% till 77,5% (och alltså inte 85% som Tino tror).

Hur ska vi nu värdera detta?

Låt oss till att börja med konstatera att Tino nominellt undervärderade utlandsföddas arbetandegrad med 10-15% och överdrev inrikes föddas med 7,5-17,8%. Varför? Hans egen kommentar ”De som sprider falsk statistik i syfte att bortförklara invandringspolitikens misslyckande är inte upplysta, de är i bästa fall okunniga och i sämsta fall oärliga.” ger sannolikt en vägledande förklaring. Sysselsättningsgraden är hur som helst lägre för utrikes födda, men inte i närheten av så illa som Timo beskriver det. En tydlig majoritet av dem arbetar.

En intressant sak som slog mig när jag läste vad Tino skrev, är just uträkningen i 3:e stycket ovan. Sett som en andelen av hela befolkningsgruppen (alltså barn och gamla inräknat) är det fler utrikes födda än inrikes födda som jobbar. Uttryckt i klartext innebär detta att det förvisso finns fler invandrare i arbetsför ålder som inte jobbar, MEN det finns samtidigt färre utrikes födda pensionärer och barn som belastar de kostsamma välfärdssystemen. Frågan är då vilken grupp som är ”värst”, de som i större utsträckning inte får ett jobb eller de som i större utsträckning belastar välfärden? Ska vi räkna pengar och ören? Ser vi saken ur detta perspektiv är det mycket som talar för att inrikes födda kostar samhället mer än utrikes födda. Socialbidrag och a-kassa kostar, men en pensionär i behov av dygnet runt vård kostar desto mer. Jag har inga siffror på detta och personligen tycker jag det är fullständigt irrelevant. Man ska, för att citera Charles Murry, bedöma människor efter ”What they bring to the table”, inte efter vilken godtycklig kollektiv grupp de tillhör. Invandrare som jobbar och bidrar ska aldrig behöva drabbas av att andra invandrare inte gör det.

Ovanstående statistiska faktum belyser också vikten av arbetskraftsinvandring. Sedan 2006 är den stora demokratiska förändringen att andelen i ålderskategorin 65-74 ökat med 30%, vilket också är förklaringen till att sysselsättningen för samma grupp inte ökat mer(källa 2006, källa 2012). Vi blir allt äldre! Eftersom människor vanligtvis går i pension runt 61-63 års ålder, hade ett uteblivet sysselsättningstillskott från alla de 750.000 invandrare som arbetar inneburit en katastrof för Svensk ekonomi.

Hur som helst råder det ingen tvekan om att Sverige alltjämt har ett stort problem med att inte tillräckligt många jobbar, såväl utrikes som inrikes födda. Av ganska självklara skäl har den förra gruppen det väsentligt tuffare än den senare. Återigen har det dock varken att göra med rasism som den kvasiintellektuella vänstern tror, eller med att det multietniska samhället skulle vara dömt att misslyckas som SD m.fl. tror. Problemet härrör ur strukturella ekonomiska problem som tar sig i uttryck av att vi har västvärldens minsta servicesektor, vilken är den naturliga inkörsporten till arbetsmarknaden för utrikes födda. Detta beroende i sin tur främst på en kombination av höga marginalskatter och generösa bidragssystem tillsammans med höga ingångslöner och ett icke fungerande lärlingssystem. Sammantaget innebär det att arbetsintensiva jobb trängs ut från arbetsmarknaden. Utrikes födda och unga drabbas värst av detta.